Swedish Trail Running

Veckan har ägnats åt återhämtning. Körde ett lätt pass på 7 km i morse, kroppen är pigg men vristen är fortfarande lite överansträngd. Hade inte gått att springa Göteborg Trailrunning idag, vann gjorde Patrik G Björkqvist.

De stackare som tvingades avbryta UTMB igår fick idag chansen att springa den kortare sträckningen som används i CCC-loppet. Över hälften körde, dock valde en del av topplöparna, som Jornet och Jurek, att avstå. Först till Chamonix var engelsmannen Jez Brigg.

/Erik

Foto: Johan Wagner

Här kommer våra resultat:

För komplett resultatlista, se här.

Kroppen känns rätt bra men ena vristen är fortfarande öm så att springa Göteborg Trailrunning på lördag känns uteslutet just nu. Riktigt synd då det inte direkt vimlar av trail-lopp i Göteborgstrakten.

/Erik

Nu är vi hemma igen efter ett fantastiskt lopp i centrala Schweiz.
Vi återkommer med en riktig rapport när vi fått ordning på bilder och tankar. Det var ett hårt lopp som slet duktigt på benen i den stekande solen. I och med att vi klarade detta lopp har vi nu möjlighet att anmäla oss till UTMB nästa år.

Några bilder från lokaltidningen finns här.
Klicka på ‘Die Bilder des Rennens’.

/Erik

Nu är det bara två dagar kvar till alpäventyret. Jag sprang till och från jobbet i måndags och det kändes sådär, har tappat lite av formen i sommar, men det går inte att fixa nu. Vila och mental laddning är det som gäller.

Det ska bli kul att äntligen få springa i alpmiljö och ett bra test inför UTMB nästa år.  Upp till starten på Mountain Man får vi åka världens brantaste kugghjulståg.

/Jerry

I veckan blev det två pass med Johan Hallgren.  Det första gick utmed kusten från Fiskebäck via badplatserna Ganlet och Rörvik. Solen stekte på fint så, på tillbakavägen fick det bli en simtur från Rörvik till Ganlet.  Johan halkade och slog upp ett djupt jack under knäet, men det var inte värre än att han kunde fortsätta. Det blev dock en del undrande blickar från solbadarna som vi passerade på klipporna, när Johan kom farande med blodet rinnande utmed benet.

Det blev ett kul pass på 1,45 tim.

Andra passet utgick från Kåsjöns badplats.  Vi startade på Vildmarksleden norrut, vid sjön Maderna vek vi av från leden och följde sjön söderöver.  Tanken var att vi skulle springa utmed Maderna ner till Haketjärn och leta upp den hängbro som ska finnas där. Hängbron är sedan länge tagen ur drift, men för den viga och modiga ska det nog gå att komma över.  Att springa utmed Maderna visade sig vara mycket tufft, eller som Johan sa “No country for old men” ,det var myrmark med lårhög vegitation, täta buskage, fallna grenar och ris på en mycket ojämn terräng.  Vi fick vända på en av mossarna när Johan nästan gick igenom ett gungfly.  Efter att vi kämpat oss runt sjöarna och på något sätt missat hängbron, letade vi oss ut till den lite större vägen och raka spåret till Kåsjön.

Det blev ett pass med tung mosslöpning, buskagekamp, lite stiglöpning och på slutet lite asfalt.  Ingen hängbro, men vi återkommer.

/Jerry

Idag var jag och kollade upp handen som jag mosade i början på Ladonia. Domen blev tyvärr inte så bra: fraktur på 5:e metakarpal-benet och gips i 3 veckor.

Efter lite tjat och konsultation med andra ortopeder lyckade jag dock slippa gipset om jag lovade att hålla handen stilla och inte klättra i några raviner på ett tag…

I övrigt känns kroppen bra, bara 5 veckor kvar nu tills alpäventyret!

/Erik

På lördag är det några som skall springa Jättelångt. Sen är vi några andra som skall springa jätte-jättelångt. Kristins runde blir en tuff utmaning med sina 81,3 kilometer och 2300 höjdmetrar. Norrmännen har lyckats hitta en sträcka utan något som helst flackt parti.
Få supportställen gör att man får ha med sig rätt mycket vatten och energi i ryggsäcken.
Vi ser fram emot en lång lördag med både toppar och dalar.

/Erik

Efter en vecka med ganska få träningspass, tog  jag och Erik ett tvåtimmars orienteringspass i Änggårdsbergen på söndagseftermiddagen.  Vi plockade kontroller från naturpasset, tre var i omgångar.  Det flöt på riktigt bra utan några större missar,  kan vill bara hålla den nivån hela vägen i Mölle (L M T), så kan det bli pal… !

För den som inte varit Änggårdsbergen och sprungit på grymma singeltracks, kämpat sig genom djungelliknande partier, plockat höjdmetrar på tvärbranta bergshällar så är det dags! Änggårdsbergen håller yppersta klass och det enda som inte finns är berg med mer än 40 meter fallhöjd, men det är rejält kuperat så det är inga problem att samla höjdmetrar.  Har man med sig Naturpasset och kör ett antal kontroller så kommer man att hitta nya smultronställen med härlig löpning fast man som vi sprungit där i flera år.

Nej nu ska jag springa till jobbet, ska försöka få upp lite fart tills på söndag, då är det dags för X-Trail i Skatås.

/Jerry

Så här ser banprofilen ut för Mountain Man. Lite mer än halvvägs in på banan kommer Brünigpass, ca 1000 höjdmeter rakt ner och sedan lika mycket upp igen. Detta parti kommer att bli grymt jobbigt och tidsödande. Vi måste ha mycket krafter kvar när vi kommer fram hit, vi vill komma över passet så snabbt som möjligt och samtidigt ha krafter kvar för topparna som kommer efter passet. En svår balansgång med farten här.

“Brünigpass” kommer att bli mitt mantra i sommar. Om jag någon gång känner mig för trött för att ge mig ut och träna skall jag bara tänka på detta kommande kraftprov så kommer motivationen att komma.
Bättre att slita på träning än under tävling…

/Erik

Om allt går som det ska så kör vi till Bollenkollen imorgon för lite backträning. Finns det några fler morgonpigga som är sugna på ett gäng höjdmetrar får ni höra av er.

/Erik