STR Challenge i backspegeln

För ganska exakt ett år sedan satt jag, Per och farsan på väg hem från vårt första bergsultra i fjällen runt Hornindal. Trots ömmande ben och en relativt färsk känsla av att detta ska vi aldrig göra om väcktes idén om att dra med fler nästa år och dela med oss av en upplevelse utöver det vanliga.

Embryot till STR Challenge 2013 och Hornindal Rundt var således skapat. Boende på Knausen Hyttegrend och bussar preliminärbokades. Tanken och målet var att bli ca tio deltagare men med kapaciteten och förhoppningen om att kanske kunna bli drygt tjugo. Rekryteringen började via vår eminenta hemsida, Facebook och diverse flyers. På inte mindre än en månad var vi fulltaliga och reservlistan växte.

Under hösten och våren har vi tillsammans med de i Göteborgsområdet (med undantag för ett par galna Falköpingsbor) kört ett gemensamt pass i månaden för att få lite lagkänsla och peppa varandra. Kontrasterna kan vara påtagliga!

Bild1

Vägen mot toppen kan se olika ut beroende på väder och breddgrad

När sommaren närmade sig föll vissa ifrån pga skadebekymmer och annat vilket var väldigt tråkigt men sånt är ju livet, ni kommer igen!

Avresedagen som för några månader sedan kändes så oerhört avlägsen var plötsligt här. Inte mindre än 24 löpare och två eminenta servicegubbar stod uppradade för avresa mot Grodås by.

Väl på plats vid midnatt på torsdagen var det kudden som gällde, som tur var så fick jag och Per en dubbelsäng alldeles för oss själva. På Fredagen rekades några punkter på banan som gick att nå med minibuss. Efter detta var det till att ladda med kolhydrater, brottas med packning och fjärilar i magen för att senare på kvällen gå på ett relativt obegripligt informationsmöte. Vi visste hur som helst vad som förväntades av oss klockan 09.00 på lördag morgon, nämligen att sätta det ena benet framför det andra i 75 km och 5600 höjdmeter eller 38 km och 2900 höjdmeter, i en terräng som inte erbjuder många meter lättlöpt stig.

DSC_0034

Pelle med starka ben uppför första stigningen på ca 800 höjdmeter

Vad som hände efter startskottet kan ni få en liten inblick i om ni besöker vår Facebooksida och tittar på våra foton. Men den riktiga, sanna känslan av flera timmars slit med för lite energi i kroppen, där stora och små delmål uppnås och blandas med fantastiska vyer och slibbiga energitillskott måste upplevas på plats.

DSC_0171

Såhär glad kan bli av att springa i fjällen. Bra jobbat Sarah!

Loppet blev för många jobbigare än dom trott och några tvingades korta ner till 38km. Detta sågs dock inte som ett nederlag, de verkade ändå väldigt nöjda med sina prestationer. Enligt Erik och Jerry, veteranerna i ultrasammanhanget, trodde att det var terrängen som gjorde det tufft. I jämförelse med långa lopp i Alperna där stigningarna förvisso är längre så är ändå underlaget där mer lättsprunget. I Hornindal var det en jämn blandning av hala klippblock, snö, skog och blöta myrar.

69496_10151741987762090_816078601_n

På väg upp mot Gulekoppen. Foto: trailper.se

Några varma tack är helt klart på sin plats. Självklart till er deltagare för att ni hängde på men också till Anders (farsan) och Mattias som var utmärkta supportrar hela vägen.

Sen att det blev trippelt svenskt på pallen i första inofficiella norska mäterskapen i terrängultra gjorde ju inte det hela sämre. Resultat kan ni hitta här.

//Martin

One thought on “STR Challenge i backspegeln

  1. Pingback: Framtida lopp? | Trailupptechlöparen

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *