Tillbaka del 2

På måndagkvällen blev det en liten runda (strax över timmen), finns inte så mycket att säga om den men följande kan aldrig sägas för många gånger:

1. Asfalt är tråkigt.
2. Det går inte att gena genom Änggårdsbergen en månlös oktoberkväll när man har glömt pannlampan hemma.
3. Det går inte bättre att försöka gena genom Änggårdsbergen 5 minuter senare på ett annat ställe.

Bra att komma igång i alla fall, förra veckans omstart blev inte riktigt bra då lite hosta har dröjt sig kvar. Efter träningen var det dags att se hur kroppen svarade:

Hjärnan: -Nå, hur kändes det?
Kroppen: -Vadå?
Hjärnan: -Träningen vi nyss gjorde.
Kroppen: -Kallar du det träning? Skärp dig!
Hjärnan: -Men vi har ju inte sprungit på länge och det var faktiskt några jobbiga backar.
Kroppen: -Jobbiga mentalt kanske, fysiskt var det inga problem. Nästa gång får det allt bli ett riktigt pass.
Hjärnan: -Värst vad du har blivit stöddig då. Du vet mycket väl att du inte har en chans mot mig när vi kommer upp i dygnstävlingar!
Kroppen: -Ja ja, det där är historia nu. Nästa säsong kommer jag att vara så vältränad så att du kommer att ge upp mentalt innan jag säger ifrån.
Hjärnan: -Ja det vore ju trevligt för omväxlings skull även om det aldrig kommer att ske.
Kroppen: -Om du bara ser till så att jag kör det hemmagjorda special-benstyrkepasset-som-man-kan-göra-framför-tv:n-utan-redskap så skall du allt få se förbättringar nästa år.
Hjärnan: -Ok. Då säger vi så.

Jag är nöjd med svaret. Om jag bara håller diciplinen under vintern så kan vi nog klara 24h utan skavanker nästa år!

/Erik

Leave a Reply

Your email address will not be published.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.