Snart är det dags!


Photo by UTMR

Imorgon flyger vi till Schweiz för att på torsdag morgon starta turen runt Monte Rosa (UTMR). Det kommer att bli en riktig tuff utmaning med många höjdmeter och dessutom en högsta passage på 3300m. Det blir tråkigt nog bara jag och Jerry som startar då Johan går igenom en tuff cellgiftsbehandling. Som tur är orkar han i alla fall följa med på resan så vi får bra sällskap.

Att följa UTMB-loppen förra veckan var mycket inspirerande, nu hoppas vi bara att vi får lite bättre väder än de hade så att vi ser alla 4000-meters topparna och framför allt Matterhorn.

Loppet går att följa här:

GPS tracking
Race timing

/Erik

Scenic Trail – trubbel i paradiset

Den andra helgen i juni var det äntligen dags för tävling igen. Då det inte ens blivit några kortare tävlingar på hemmaplan var det över ett halvår sedan jag stod på startlinjen sist.
Start och mål var i Tesserete, en liten by utanför Lugano i södra Schweiz. Jag reste dit under fredagen men med bara några timmars sömn under natten och en varm lång resdag med huvudvärk var jag rätt sliten redan vid ankomsten.
Starten var vid midnatt så jag försökte bara ta det lugnt och äta lite innan det var dags, även om jag var rejält trött var jag inte sjuk eller skadad vilket är huvudsaken.

Cirka 200 löpare startade i den långa klassen (113km) och vi kom iväg på planerad tid.
Jag började rätt lugnt men försökte ändå att springa i de lätta backarna. Det var varmt redan nu och värre skulle det bli under lördagen med en prognos på 27 grader i skuggan. Jag försökte dricka och ta salttabletter men det är nästan omöjligt att hålla jämn vätskebalans under sådana omständigheter. Förmiddagen kom och det flöt på rätt bra med ca 2h per mil. Vi passerade ett militärt övningsområde och närmade oss halva sträckan. Vi den nästföljande stationen skulle våra drop bags finnas och jag tror att alla fanns utom min. Letade en bra stund utan att hitta den så det var bara att acceptera läget. Jag kunde inte byta några kläder eller fylla på med min energi men som tur var lyckades jag låna lite solkräm av andra löpare, ett måste i den brännande solen. En stund efter detta stopp kom vi in på 54 kilometersbanan som var permanent uppmärkt, lite ovant efter att sprungit längs flaggor den första biten. Vi skulle nu upp på högsta toppen och värmen var extrem, så fort man kom i lä kändes det som om man stod i en torrbastu och andades. Förutom de vanliga stoppen fick jag också fylla på vatten i olika källor. På väg ut från nästa station lyckades jag greppa fel stavar och gick uppför med dessa ett tag innan jag insåg mitt misstag. Bara att vända ner igen men som tur var kom stavarnas ägare med mina stavar efter ett tag, missade bara 8 minuter men lite viktig energi. Det var segt att ta sig över toppen och huvudet började bli rejält sömntrött. De sista tre milen innehöll många mindre stigningar, något som ser lätt ut på höjdprofilen men sällan är det i verkligheten. Nära mål tappade jag markeringen och irrade runt lite innan en annan grupp löpare kom så att vi tillsammans kunde komma på rätt spår igen. Efter lite upp och ner genom småbyar kom jag äntligen i mål sent på natten. Mycket långsammare än tänkt men 50% bröt tävlingen så jag får vara nöjd ändå.

+ Fin bana med gröna berg och palmer i dalarna.
+ Nu har jag tävlat i alla de fyra språkområdena i Schweiz.
+ Träffade på svenska Oskar och Freya som försvarade de svenska färgerna bättre än mig.
+ Scenic Trail växer mycket och trots några missar var det ett bra arrangemang med hjälpsamma funktionärer.
+ Rätt enkelt att ta sig dit och med sovplats i gympasal är detta en tävling som kan genomföras med liten budget.
+ Bra och välfylld goodie bag.
+ Första deltagandet i ett Skyrunner-lopp.

– Fel gps-läge på klockan gav urdålig distansangivelse
– Dåligt med mat för oss som kom i mål sent.
– Missade den fina utsikten över Luganosjön eftersom det redan hade blivit mörkt när jag kom dit.
– Nästa tävling skall jag hitta något alternativ till att svälja hela salttabletter. Det blir svårare och svårare att få ned dem när timmarna går, vid sista kontrollen tog det stopp och jag kräktes upp allt jag precis hade ätit och druckit.

Resultat finns här.

/Erik

Fin träningshelg

Som vanligt stod jag över Göteborgsvarvet för att köra egna träningspass under helgen.
På lördagen blev det den årliga rundan Tulebo-Finnsjön-Landvetter-Mölnlycke och sedan hem igen.
Det var mycket varmt i början så mitt vatten räckte inte så långt men nästan 34 nyttiga kilometrar blev det till slut.

Idag tog jag och Jerry med oss amerikanen Andrew på en fin kuperad runda i närheten.
De gröna skogsstigarna var nog en upplevelse för Andrew som annars springer i Arizonas skallerormsfyllda öknar.

/Erik

Scenic Trail


Nice ridges, photo by Scenic Trail

First time I heard of the Ticino area in southern Switzerland was when some friends told me about the Trail Ticino race, a very tough race with low finisher rate. I put the race on my bucket list but it was later discontinued and a new race, Scenic Trail, was created. This year when a new ultra distance of 113km was added to the 54km alternative I will finally participate. I got some words with the race director, Aaron Rezzonico, where he told more about the Scenic Trail which was awarded best ultra race of both 2015 and 2016 in Switzerland.

Tell me about the background. How come that the extremely tough Ticino Trail race was replaced with Scenic Trail?
Well I grew up in this Valley and I did train hard on these ridges. To organize a race here was just a matter of time. After my cooperation with Fabio Bernasconi on Trail Ticino, I got a good experience and knowledge to organize my own race. Trail Ticino was a very tough race and its only problem was that the weather in that region, in close proximity of the Alps, was terrible. And when you do not see a stable growth, well nothing to do but cancelling the race and offer people something different! Scenic Trail is very tough as well but on nicer trails and with possibly a better weather.

What are the highlights of the course?
Scenic Trail organization is trying to offer the best possible experience in terms of any aspects related to the race. From warm and clean showers, to refurnishing points along the track, from quality in our prize giving to the choice of best trails. We do not leave anything behind.


Lush mountains, photo by Scenic Trail

Is the course entering Italy at any time or is it just following the border?
The path is following in some part the historical Swiss-Italian border. Actually no need to enter Italian territory as it would cost us months of bureaucracy…..

It looks like the course has a lot of nice ridge running?
Scenic Trail is probably a unique case of running almost entirely along ridges. The view is amazing all the time. It is a logical track, not built artificially to get more km or altitude gain. This is very appreciated by our runners. We avoid zig-zag or circles… That’s why we won in 2015 and 2016 the gold Swiss Ultra Trail Award as best race.

Are you planning to grow the race in the coming years or are you happy with the size?
Scenic Trail has an exponential rate of growth. We started with 170 participants in 2014, to be 570 in 2015 and 1000 in 2016. What can we expect is an additional growth of about 30% this year. We are planning to get in 2018 a 100 mile race or even longer to be one of the nicest path ever. This will complete the wide choice of Scenic Trail.

The new 113 km distance is part of the Skyrunning ultra series. Is this something the runners will notice? Any extra requirements on you as an organisation?
To be part of the MIGU RUN SKYRUNNER WORLD SERIES is a serious issue. The contract with the federation is quite tough and we are working hard to make this race a “must do” in the trail running scene. The ceremony awards will comprise 5000.- Euro to be distributed and we added a very special prize. Winners will definitely not be disappointed.

What makes the Ticino canton stand out from the rest of Switzerland?
How does it compare to Verbier, St Moritz and other famous destinations?
Ticino is not relying its touristic environment on just one attraction. If you think at Zermatt you think Matterhorn. If you are there and Matterhorn is in the cloud, well, you are just in a mountain village, with nothing special around. Same is for Eiger…. Ticino offers a beautiful territory, wherever you are. We rely our success on perfect trail, amazing landscapes made of lakes, mountains, grassy ridges and, last but not least, our legendary hospitality. Moreover, Ticino is meteorological a mild and Mediterranean weather, with palms in the gardens and a sunny day percentage that makes Northern Switzerland in comparison a place like Avalon.

What races are you running this year?
Personally, I run races when I am invited. This year I had some planning but have do to an unexpected surgery so I will miss some of them.


Aaron and some mountain goats, photo by Scenic Trail

Thank you Aaron, I hope you are 100% recovered soon.
I really look forward to racing the ridges in Ticino.

For more info see Scenic Trail.

/Erik

Utlandsschemat spikat


Foto: Scenic Trail

Kilian Jornet släppte i veckan sitt program för året och man vill ju inte vara sämre så här kommer mina planer. Det är svårt att bräcka Kilians schema som bl a innefattar UTMB, Hardrock och en sprint uppför Everest men jag är mycket nöjd med att det blir det två riktiga bergslopp för mig. Förutom tidigare nämnda Ultra Tour Monte Rosa (UTMR) i september som blir mitt huvudmål har jag också anmält mig till Scenic Trail i juni. Det är en tävling på 113km i närheten av Lugano i Schweiz. Det blir en mycket bra förberedelse inför UTMR och dessutom ett bra delmål då det trots allt är över fem månader kvar till september.
Jag återkommer med ett reportage om Scenic Trail men är det någon som är sugen på en fin tävling tidigt på sommaren är det bara att höra av sig (finns också kortare klasser). Det finns bra flyg till Milano och då deltagarna kan få övernatta i sovsalar räknar jag inte med att någon större budget krävs.

/Erik

Fin vårlöpning

Det har inte varit många dagar under vintern med snötäckta stigar och nu när våren är på gång är det lika bra att vi fortsätter på det spåret, snöpulsning kan vi vänta med till nästa vinter.
Igår hängde jag med Fredrik på fina stigar runt Mölnlycke, några bekanta stråk men också ett par nya riktigt fina bitar. Med stark vårsol och nästan vindstilla var det väldigt behagligt att springa.

Efter mycket velande fram och tillbaka är äntligen årets stora mål klart. Jag och Jerry hänger med Johan Wagner till Ultra Tour Monte Rosa. Det kommer att bli en otrolig resa, en tuff utmaning i nya berg runt Matterhorn och Monte Rosa.

/Erik

American soil

5peaks
Downhill! Foto: Johan Hartelius

Okej, nu blir det ännu en artikel som avviker från ämnet “Swedish Trail Running” men det är svårt att låta bli när man besöker nya fina berg. Förra veckan var jag i San Diego och förutom några rundor längs havet och parkerna blev det en längre tur i naturreservatet Mission Trails regional park. Jag fick sällskap av min kollega Johan och målet var att ta de fem högsta topparna så snabbt som möjligt. Tyvärr regnade det kraftigt på morgonen så stigarna var leriga och bitvis svårsprungna. När vi dessutom sprang fel på väg till tredje toppen så kändes det kört med att slå några rekord. Vi sprang i alla fall på i ett bra tempo och nådde sista toppen efter 2.31h, 6 minuter efter rekordet. Området var fint med berg på ca 4-500 meter så det blev ett par rejäla upp- och nedförsbackar jämfört med hemma. När vi var klara sprang vi ned till besökscentret och fick diplom för vår bedrift (erhölls genom att visa upp selfies från alla topparna).

DSC_1014
Mission completed!

* Lågtrycket gjorde att sikten inte var den bästa men temperaturen var behaglig och vi slapp skallerormarna. 🙂
* Tack för sällskapet Johan, bra kämpat!
* Ett lustigt sammanträffande att Wagner var här och sprang några veckor innan mig.

/Erik

Lagerrensning

drymax-socks-pictures

Vi rensar nu ut på lagret med kraftigt sänkta priser.
Passa på att handla julklappar till dina vänner eller till dig själv.

Gäller så långt lagret räcker.

Uppdatering:
Utförsäljningen är nu över och shoppen är tillsvidare stängd.

Fort Myers Half Marathon

race_3228_photo_48471948

Inför en stor tävling är det bra att träna i miljöer liknande tävlingsterrängen. Med Sätila Trail runt hörnet har jag istället gjort precis tvärt om. Semester i Florida har “tvingat” fram träning i värme på torra och platta slingor.
Vi åkte runt en del under resan men något passande trail-lopp hittade jag inte, istället gjorde jag en spontananmälan till Fort Myers halvmarathon som gick i söndags. Det fanns även marathondistans och kortare alternativ men detta var det jag hann med innan vi skulle resa vidare. Starten gick kl 7 för att undvika den värsta hettan men det var ändå värme i morgonluften. Efter några svängar runt start- och målområdet sprang vi in i ett finare villaområde med palmkantade gator. Jag hittade position några hundra meter bakom täten och fick en lucka bakåt. Ett par vätskestationer passerades där jag fick i mig några munnar med sportdryck. Efter lite mer än halva sträckan passerade vid målet och gav oss upp på första bron över Caloosahatchee River. Jag hade innan bron passerat en kille men det var inte från min klass utan ledaren i marathonklassen. Det fanns fortfarande löpare inom synhåll framåt men avståndet var lite för stort. Benen kändes okej trots att de inte alls är vana vid snabb asfaltslöpning. Efter en rätt tråkig runda på norra sidan floden var det dags för nästa bro tillbaka mot målet. Detta visade sig vara banans värsta stigning men efter den var det bara att spurta i mål. Nu var det mer publik ute och det blev lite bättre stämning.
Det var inget riktigt elitfält med i tävlingen så mina 1.22.35 räckte faktiskt till en bronsplats. Kul med lite internationella framgångar. 🙂

Jag rekommenderar verkligen alla att tävla utomlands om ni har möjlighet.
Ny miljöer, lite annorlunda rutiner runt tävlingarna och dessutom tycker de allra flesta att det är roligt med långväga gäster.

Nu hoppas jag bara att min förkylning går över så att lördagens tävling verkligen blir av. Ensam lunk i en mörk, kall och blöt skog har också sina tjusningar.

/Erik

Sätila nästa

dsc_0686

Då årets stora tävlingar låg tidigt på sommaren har det de senaste månaderna blivit löpning utan vare sig kort- eller långsiktiga mål. Jag vet att det alltid kommer tuffa tävlingar men det är alltid bättre att vara anmäld till något konkret lopp. Några långsiktiga mål inför nästa år är ännu inte klara men nu har jag i alla fall ett sista mål för hösten, Sätila Trail 120km. Ett varv runt sjön Lygnern plus några extra slingor kring Sätila kommer att bli en hård utmaning. Jag har mycket uppbokat tiden innan loppet så jag får helt enkelt lita på att man kan vila sig i form. 🙂

Det är fin höstlöpning nu men lite jobbigt att det är så mörkt oavsett om man tränar innan eller efter jobbet.
Tur att man kan springa nästan varje helg.

/Erik